En liten jätte

”Vi använder avancerade material för att sätta fast kameran”, säger Elling Johannessen, en marinbiolog från Tromsö universitet i Norge. ”Helt enkelt tejp och superlim.”

Även om det låter kul med en pingvinselfie så är dessa kameror, som fästs på sjöfåglarna utan att skada dem, bara en av många metoder som används i en flerårig forskningsstudie som stöds av Hurtigruten Expeditions. Pingvinerna står för bildmaterialet, men studiens fokus är deras byte: lysräkorna.

De små lysräkorna, ett slags kräftdjur, är en väldigt viktig del av den antarktiska näringskedjan, och är den huvudsakliga näringskällan för många olika rovdjur, från pingviner och valar till människor. För forskare som Johannessen bidrar mätningarna av lysräkornas distribution och mängd till att bedöma hela miljöns hälsa.

Havsisen är avgörande för lysräkornas livscykel, och en ökad issmältning i ömtåliga polarregioner skulle kunna få stor påverkan på migrerande djur som har lysräkan som näringskälla.

”Att studera den huvudsakliga näringskällan för hela ekosystemet ger forskare en värdefull inblick i dess naturliga variation och effekten av klimatförändringarna”, säger Johannessen, som tillbringade sex veckor ombord på MS Fram, ett av Hurtigruten Expeditions isklassade fartyg, för att undersöka marina däggdjur.

”Våra fartyg erbjuder forskare den bästa plattformen och möjligheten att inte bara ta sig till dessa områden, utan även att kunna forska från fartyget”, tillägger dr Verena Meraldi, Hurtigrutens chefsforskare.

”Våra fartyg erbjuder forskare den bästa plattformen och möjligheten att inte bara ta sig till dessa områden, utan även att kunna forska från fartyget.”

– dr Verena Meraldi

Relationen mellan forskare och kryssningsfartyg som verkar i polarregioner har fördjupats under årens lopp och många isklassade fartyg erbjuder olika typer av support, från transport och logistik till datainsamlingar av gäster som deltar i projekt för medborgarforskning.

”Att samarbeta med Hurtigruten Expeditions har gett oss en unik möjlighet att studera delar av det antarktiska ekosystemet under en kortare tid”, fortsätter Johannessen. ”Så månad för månad, istället för på årsbasis, har vi kunnat samla in värdefull information som behövs för att förstå systemets dynamik.”

Företagets första projekt gick ut på att assistera forskare som kartlägger populationer av hakremspingviner på Deception Island. Ön tillhör Sydshetlandsöarna och är en av Antarktis mest fascinerande landstigningsplatser, där fartyg seglar in i den nedsänkta kratern av en aktiv vulkan, som även är hemvist åt en övergiven valstation och en pingvinkoloni.

”Pingvinerna skaffade föda två eller tre dagar i taget och de begav sig ut på resor mellan 80 och 90 kilometer från kolonin”, säger dr Meraldi. ”Men detta förändrades när de ruvade, då samlade de föda i mindre än ett dygn och endast inom 30 kilometer från kolonin.

Vi kunde alltså bevisa att det var stor skillnad på sökandet efter föda under ruvningen, när de måste hålla äggen varma, jämfört med när ungarna är där och behöver omvårdnad.”

Medan forskare kan använda fartygen som ett viktigt redskap för logistik och transporter är fördelen för Hurtigruten Expeditions gäster att de kan lära sig om forskningen och observera hur den genomförs i realtid – processerna, tekniken och utmaningarna som forskarna ställs inför, samt resultatet av forskningen.

När ett av våra fartyg förde forskare tillbaka till Ushuaia i Argentina fick gästerna höra om upptäckterna från pingvinforskningen på en av de mest fullsatta föreläsningarna i Hurtigruten Expeditions historia.

”Det var väldigt stort för våra gäster och vår besättning att vara de första i världen som tog del av resultaten”, säger dr Meraldi.

Följande säsong studerade forskarna lysräkor genom att använda hydroakustiska undersökningar från fartygen. Denna metod beräknar återspridningen av lysräkornas biomassa i omgivningen. Det långvariga samarbetet mellan forskare och Hurtigruten Expeditions varje antarktisk sommar stärker uppgifternas giltighet.

”Att göra detta en gång kan berätta hur stor populationen av lysräkor är”, säger Johannessen. ”Men det som är viktigt är att undersöka förändringar, vilket man gör genom att utföra dessa undersökningar över tid.”

De insamlade uppgifterna är betydelsefulla eftersom de presenteras för Commission for the Conservation of Antarctic Marine Living Resources, som utfärdar rekommendationer om hanteringen av fisket i Antarktis.

”Ett potentiellt problem är överlappningen mellan fiskeområden och födoområden för rovdjur som äter krill under viktiga perioder i deras liv”, säger Johannessen. ”Till exempel när pingviner och sälar precis har fått sina ungar respektive kutar.”

Även om krill är ett litet bytesdjur kan de säga mycket om Antarktis hälsa enligt dr Meraldi. Små förändringar i den känsliga polarmiljön kan få stora konsekvenser.

”Om du ändrar en liten sak i en värld som är i balans kommer det att påverka alla andra saker som hänger ihop med den lilla saken.”