Som att se dubbelt
När det gäller polarexpeditioner är Fram ett av de mest kända namnen i Norge.
CARRIE HUTCHINSON
Originalversionen av Fram
Alla som vill utforska polarområdena ställs inför samma problem: när havet fryser kring ett fartyg kan det krossas av trycket. Under senare delen av 1800-talet insåg den norske upptäckaren Fridtjof Nansen att om han skulle leda en expedition över Norra ishavet måste han konstruera ett fartyg som kan stå emot ett sådant tryck.
Hans lösning var att bygga ett fartyg med en annan form på skrovet – en form som när den omgavs med is skulle tvingas uppåt snarare än nedåt. Fartyget måste också vara stabilt i den upphöjda positionen tills isflaken burit det till varmare vatten.
Nansen rådfrågade andra sjömän och arbetade hårt för att förverkliga sina planer. Han drevs av en stark övertygelse om att det var den norska flaggan som skulle hissas först på Nordpolen.
Tillsammans med skeppsbyggaren Colin Archer konstruerade han fartyget Fram.
Jungfrufärden
Den 24 juni 1893 lämnade Nansen och Fram Norge. Efter en månad till sjöss, och med norska farvatten långt bakom sig, sattes slutligen skeppet på prov när man nådde Nysibiriska öarna. Fram frös fast i isen. Men Nansens plan lyckades, och fartyget klarade utmaningen genom att driva med Ishavets strömmar både norr- och söderut.
När det blev jul hade de passerat 79:e breddgraden, men Nansen var frustrerad över det långsamma tempot och uppskattade att det skulle ta sju år att nå Nordpolen. Efter ytterligare sex månader hade de äntligen nått 87º 34’ N, men det blev alltmer uppenbart för upptäckaren att de kanske aldrig skulle komma tillräckligt långt norrut för att nå slutmålet.
Nansen tog beslutet att ge kapten Otto Sverdrup befälet på Fram, och istället försöka nå Nordpolen med släde tillsammans med en annan man, Hjalmer Johansen, och ett hundekipage. Förhållandena var oerhört ogästvänliga. Temperaturen föll ofta till -40 ºC, de slet i pass på upp till 20 timmar, och hundarna lydde inte.
Till slut bestämde sig Nansen och Johansen för att vända tillbaka. De hade nått längre norrut än någon annan gjort tidigare.
”Jag önskar att vi hade nått längre”, skrev Johansen i sin dagbok. ”Vi tröstar oss med att vi gjorde vad vi kunde och att vi ändå har lyft lite mer av den slöja som döljer denna del av vår planet.”
Det tog nästan ett helt år innan de lyckades återvända till Norge – de övervintrade i en koja och överlevde attacker av isbjörnar. Efter att ha suttit fast i isen i nästan tre år anlände skeppet hem i augusti 1896 och fem dagar senare la Fram till i hamnen.
Nansen blev en världskändis, och Fram tjänstgjorde på ytterligare två expeditioner: en till kanadensiska Arktis och en till Antarktis med Roald Amundsen, där skeppet låg för ankar vid Framheim i Bay of Whales medan männen färdades vidare på land med slädar.
Frammuseet
När Fram kom tillbaka till Norge efter expeditionen till Antarktis var skeppet i dåligt skick. Tack och lov var det många norrmän som ansåg att ett historiskt skepp av denna kaliber borde räddas, och 1925 blev Otto Sverdrup ordförande i Fram-kommittén
Hon återställdes helt till sin forna glans och bogserades till en utställning i Trondheim, och fortsatte sedan till Oslo och andra platser där människor kunde beundra fartyget. Sedan täcktes Fram i korrugerad plåt och lämnades åt sitt öde.
Sverdrup, som dog år 1930, ville alltid att hans älskade fartyg skulle tas iland och bevaras. Det tog ytterligare sex år – och krävde donationer från hela världen – men 20 maj 1936 invigdes Framhuset av Norges kung Haakon VII.
I dag kan Frammuseets besökare stiga ombord på Fram och utforska hytterna, salongerna, lastutrymmet och maskinrummet. De kan även se andra bevarade fartyg och lära sig mer om de legendariska expeditioner som genomfördes av norska upptäcktsresande.
MS Fram
Det bör inte komma som någon överraskning att teamet på Hurtigruten Expeditions valde att uppkalla ett av sina fartyg efter ett av världens mest berömda polarfartyg. Och precis som originalet är MS Fram byggt för polarexpeditioner.
MS Fram byggdes år 2007, helrenoverades år 2020, och är gästernas flytande basläger under expeditionen. Fartyget har 125 bekväma hytter, inklusive ett antal sviter som fått namn efter norska polarhjältar, och är en av våra mindre farkoster med en passagerarkapacitet på 318 personer (200 på resor till Antarktis).
Här finns allt som behövs för en avkopplande vistelse ombord, inklusive två restauranger samt en bar, gym, bastu, spabad, butik och Hurtigruten Expeditions berömda vetenskapscenter. De rymliga däcken går hela vägen fram till fartygets främre del, där du kan passa på att observera det marina djurlivet.
