Vid rodret

”Jag blir aldrig sjösjuk”, förklarar han. ”Jag har inte tid. Jag har fullt upp med att hitta den bästa kursen genom vågorna.”

Kapten Albrigtsen har seglat till Antarktis fler gånger än han kan räkna under sin 30 år långa karriär, en karriär som har tagit honom över hela världen. Under den tiden har han lärt sig att läsa av vädret och hur isen rör sig i vattnet, och att alltid ha ett dussin reservplaner ifall den första inte funkar. Han har också lärt sig att det mesta löser sig om du bara har tillräckligt med tålamod. Tack vare sin erfarenhet och intuition kan han styra detta fartyg på 21 000 ton genom Drakes sund och hitta lugnare vatten på andra sidan.

”Detta fartyg är ett stort kliv in i framtiden”

– Kapten Kai Albrigtsen

Det krävs ett väloljat team för att hantera en maskin som MS Roald Amundsen, ett av världens första hybriddrivna fartyg. Dess systerfartyg, MS Fridtjof Nansen (som också ingår i Hurtigrutens flotta), är den enda andra farkosten av samma slag.

”Detta fartyg är ett stort steg in i framtiden”, säger Kai, som utsågs till fartygets kapten år 2017. ”Allt är i absolut toppklass. Det är ett väldigt tekniskt och ganska komplicerat fartyg som kräver mycket utbildning för att driva. Att Hurtigruten har betrott mig som hennes första kapten betyder mycket för mig.”

Kai förklarar att MS Roald Amundsen kan spara energi och minska utsläppen med över 20 procent om året genom att använda batterier som komplement till dieselmotorerna, i en process som kallas toppbelastningsutjämning. Som fartygets kapten är det Kais ansvar att besluta när batteriet ska användas för att hjälpa till att hålla fartyget stabilt under hårda väderförhållanden och ge extra kraft när så behövs.

Förutom att övervaka fartygets drift samarbetar han med överstyrman och expeditionsledaren ombord för att samordna expeditionsaktiviteterna varje dag.

Tillsammans håller de koll på de senaste väder- och israpporterna för att avgöra var det är bäst att stiga iland på den istäckta kontinenten. Säkerheten är alltid den högsta prioriteringen.

”När det är du som bestämmer om en landstigning ska göras, måste du vara säker på att den är helt säkert och att förhållandena kommer att vara relativt oförändrade under hela dagen”, förklarar han.

Kai börjar ofta sin dag kring klockan sex på morgonen, när förhållandena är som allra lugnast och Antarktis vatten skimrar som ark av guld. Han njuter av utsikten från kommandobryggan med en kopp kaffe i handen, och tillsammans med sin besättning går han igenom de senaste väderrapporterna. När han och expeditionsledarna har försäkrat sig om att förhållandena är säkra styr han fartyget till rätt position, lagom till att gästerna börjar komma ut från sina hytter för att äta frukost, fullständigt omedvetna om den detaljerade logistiken som skett medan de låg och sov.

Även om fartyget nu ligger i rätt läge är Kapten Albrigtsen inte sysslolös. Med ett slugt leende säger han att det är en nödvändig och viktig del av hans arbete att känna till varje landstigningsplats utan och innan, så att han kan berätta för passagerarna vad de kan förvänta sig. Det är därför han sätter på sig flytvästen och följer med på landstigningar och expeditioner, åker förbi enorma glaciärer och historiska valstationer och utforskar skriande kolonier med åsnepingviner. På kvällen kommer han tillbaka till kommandobryggan och påbörjar planeringen inför nästa dag.

Kais favoritrutt till Antarktis avgår från Punta Arenas i södra Chile, förbi de utsträckta bergsmassiven i Patagonien innan det görs ett försök att gå iland vid Kap Horn (som oftast lyckas). Sedan seglar fartyget vidare mot Antarktis. Oavsett vilken rutt du tar säger Kai att du till slut kommer fram till Antarktis – ett glittrande, underbart ögonblick som är lika speciellt oavsett hur många gånger du varit där: ”Jag kan ha varit borta från Antarktis i bara några dagar, men jag är alltid lika glad över att åka tillbaka igen.”

Kai rekommenderar alla äventyrare som drömmer om en resa till Antarktis att läsa om de legendariska upptäcktsresandena, som till exempel sir Ernest Shackleton och Roald Amundsen, före besöket. Han anser att kunskap om kontinentens historia och utmaningarna som de tidiga upptäcktsresandena ställdes inför gör upplevelsen extra speciell och man får en helt annan uppskattning för deras bedrifter.

Han menar även att varje resenär, i likhet med dessa legendariska upptäckare, har en viktig roll att spela för att bevara Antarktis oförstörda natur, för djuren som lever där och för framtida generationer.

”När du besöker Antarktis förstår du hur allting hänger ihop, från den minsta lysräkan till valarna, och att det är en ömtålig balans”, förklarar han. ”Vi måste skydda det från världen utanför.”